.

Sedan jag kom till Stockholm har jag levt med mottot "man stöter aldrig på samma människa två gånger...". Jag har gladeligen trott på det tills igår när André från brasilien (nämnd längre ner) stiger på tunnelbanan och sätter sig rakt framför mig. Rakt upp och ner. Jag kollade åt alla håll och kanter men inte på honom.. Lite obekvämt för i ögonvrån såg jag hans blickar.

Där sprack mitt motto. Tur var väl att jag aldrig följde med honom hem, då hade situationen varit betydligt värre!